Inledning

Har skrivkrampen slagit till? Blir dina texter inte som du tänkt dig? Eller har du helt enkelt tappat flytet? Då kan det vara bra att repetera de gamla skrivreglerna, back to basics. I denna blogg går jag igenom 7 enkla tips som kan lösa många knutar!

1. Det där med särskrivningar

Vi börjar med det första skrivfelet, nämligen särskrivningar. Många tar efter engelskan, där särskrivning är en naturlig del i språket. På svenska är det dock tvärtom, där “sammanskrivning” är mer regel än undantag. En särskrivning på svenska kan göra att orden, eller meningen, får helt fel innebörd. Exempelvis “skumtomte” blir en “skum tomte” och en “rödhårig kvinna” en “röd hårig kvinna”.

De exakta reglerna kring särskrivning och sammanskrivning i svenskan är komplexa och oregelbundna. Men genom att ta som regel att de flesta substantiv ska stavas ihop istället för isär, minskar troligtvis felaktigheterna. Och vad var nu ett substantiv? Jo, de ord som du kan sätta ”en”, ”ett”, ”flera” eller ”många” framför. Ett enkelt tips för att minska dina särskrivningar: identifiera om orden i fråga är substantiv. Om svaret är ja, skriv ihop dem!

2. Kill your darlings

För de flesta av oss är det svårare att skriva en kort och kärnfull text, än en lång och “babblig”. Men vilken text föredrar du att läsa? Troligtvis den korta. Ett vanligt förekommande problem är att vi använder oss av för många beskrivande ord, såsom adjektiv. Som en konsekvens blir texten blir svårare att följa och adjektiven kommer att kännas urvattnade. Med för många målande ord tappar du slagkraften.

Ordet adjektiv härstammar från ett ord som betyder ”ord som kan läggas till”. Det tyder på att de kan förstärka eller förtydliga ett budskap, men inte utgöra essensen i meningen.

Som ett exempel:

  • Flickan gick ner till ån.
  • Flickan gick till ner till den bedårande ån.
  • Flickan gick ner till den glittrande och bedårande ån.
  • Flickan gick ner till den blågröna, glittrande och bedårande ån.

Visst får meningarna i de senare exemplen mer liv, men bara till en viss gräns. Om varje mening skrivs på det viset kan det vara svårt att hänga med. Min slutsats är att ett ensamt adjektiv kan säga mer än en hel drös. Så, ta bort och ta bort och ta bort.

3. Blankrad och indrag

Har du kolla på skrivreglerna för styckeindelning? Felaktig styckeindelning ser vi ofta, i mail och sociala medier, såväl som i företagspresentationer. Nu ska jag göra en ansats att bena ut begreppet. Ett stycke kan delas av på två olika sätt, genom en blankrad eller ett indrag. 

Blankrad är den kanske mest förekommande typen av styckeindelning. Dock så är det många som gör det inkorrekt. En blankrad syftar till att det finns just “en blank rad” mellan två olika stycken. Jämför detta stycke med det ovan – en blankrad. Felet många gör, är att de endast lämnar en halv rad blank och sedan hoppar ned till vad de tror är ett nytt stycke (se exempel nedan). 

Korrekt blankrad:

Lorem ipsum dolor sit amet, ad mel amet appellantur, adhuc sanctus tibique te has, nisl dicit reprimique ne qui. Accusamus comprehensam pri ut. Malis assum affert has ne. Ea per quaeque alienum insolens, cu vivendo pericula postulant sit.

At quo essent vituperatoribus. Eu vix enim accusata, ex vix noluisse accusamus. Mei regione perpetua corrumpit ut. Sit an alia populo, ei est assum explicari. Ex facer minim facilis quo, usu summo nullam ea.

Inkorrekt blankrad:

Lorem ipsum dolor sit amet, ad mel amet appellantur, adhuc sanctus tibique te has, nisl dicit reprimique ne qui. Accusamus comprehensam pri ut. Malis assum affert has ne. Ea per quaeque alienum insolens, cu vivendo pericula postulant sit.
At quo essent vituperatoribus. Eu vix enim accusata, ex vix noluisse accusamus. Mei regione perpetua corrumpit ut. Sit an alia populo, ei est assum explicari. Ex facer minim facilis quo, usu summo nullam ea.

Den andra varianten av styckeindelning kallas indrag. Det innebär att det som skiljer styckena åt är att första meningen i det nya stycket börjar en bit in, ungefär som när du trycker på “Tab” en gång. Denna variant är smidig om du har ont om plats (kanske vid C-uppsatsen…). Känslan blir dock mindre luftig än vid en blankrad, vilket är anledningen till att många väljer bort indraget (se exempel nedan).

Indrag:

Lorem ipsum dolor sit amet, ad mel amet appellantur, adhuc sanctus tibique te has, nisl dicit reprimique ne qui. Accusamus comprehensam pri ut. Malis assum affert has ne. Ea per quaeque alienum insolens, cu vivendo pericula postulant sit.
At quo essent vituperatoribus. Eu vix enim accusata, ex vix noluisse accusamus. Mei regione perpetua corrumpit ut. Sit an alia populo, ei est assum explicari. Ex facer minim facilis quo, usu summo nullam ea.

4. Balanserad struktur

För att en text ska få bra struktur och vara lätt att ta till sig är det viktigt att fundera över balansen. Det kan handla om styckens uppdelning, är de ungefär lika stora? Ett långt stycke som följs av ett kort, och sedan ett ännu längre, kan kännas obalanserat. Försöka att hålla dina stycken på ungefär samma längd. Detsamma gäller bullet points, se till att de är ungefär lika långa och innehållsrika.

Undvik att lämna en lösryckt rad ensam, så att första raden i ett stycke hamnar nederst på en sida och resten på nästa sida (i gamla skrivtermer kallas detta för “horunge”). Samma gäller då sista raden i ett stycke hamnar på en ny sida (även kallat ”änka”). Se bild nedan för exempel:

5. Sparsam med skiljetecken

Att använda skiljetecken kan både vara effektfullt och öka tydligheten i en text. Men, tänk på att du använder dem rätt – och inte för ofta. Semikolon är ett exempel på ett skiljetecken som många inte använder rätt. Vill du använda det, se till att först läsa på om hur. Lite vanligare skiljetecken är frågetecken och utropstecken. Ett vanligt misstag här är att använda för många i samma stycke. Less is more.

6. Vem är det som berättar?

För att skapa en tydlighet i din text bör du fundera över tempus. Vem är det som berättar? Du? En tredje person? Fundera på detta innan du sätter igång och var sedan konsekvent. Många använder även pronomen “man” och det är inget fel i det. Men kom ihåg att formuleringen blir mer vag och opersonlig.

7. Den röda tråden

Sist men inte minst så går vi in på det kanske allra viktigaste, den röda tråden. Detta är helt avgörande för att din text ska få flyt och vara lätt att ta till sig. Att hamna i sidospår och utsvävningar händer alla. Därför bör du på förhand har en tydlig bild av vad du ska skriva. När du sedan skriver eller ska granska din text har du något att stämma av mot. Fråga dig själv: Hänger texten ihop? Är något stycke överflödigt? Håller jag mig till temat? Glöm inte heller att knyta ihop säcken – svarar slutsatsen på det du lovade i inledningen?